Nya nyhetsformat

   
Smålands-
tidningen
17 maj 99
 

Jag berättade förra gången om en undersökning av folks nyhetsanvändning och syn på nya tekniska möjligheter. En av våra preliminära slutsatser från den undersökningen är att det är viktigt att koncentrera sig på nya idéer om nyheternas format och innehåll. Tekniska åtkomstmekanismer får sedan komma efter.

Ett intressant exempel på nya nyhetsformat i digitala medier framkom i samband med den tragiska branden i Göteborg i höstas. Räddningsverket är ytterst ansvariga för säkerheten på offentliga platser, och efter katastrofen blev de överösta med frågor både från nyhetsjournalister och från allmänheten. I stället för att ordna presskonferenser, skriva pressmeddelanden och förlita sig på de traditionella nyhetsmedierna valde man då att ordna en hearing på Aftonbladets webbplats, som är Sveriges överlägset största nyhetstjänst på webben. Vid hearingen kunde besökare ställa frågor direkt till Räddningsverkets representanter via epost, diskutera i olika chattar, ta del av bakgrundsmaterial som Aftonbladets journalister hade sammanställt, och så vidare.

Allmänt sett ökar de traditionella nyhetskällornas möjligheter att direkt komma i kontakt med nyhetskonsumenterna i digitala medier. Journalisters och redaktörers roll som förmedlare kan komma att ändras. Det är intressant att fundera över vad de nya betingelserna betyder, och vad som då menas med god nyhetsjournalistik.

Undersökningen visade på bilresor som ett bra tillfälle att ta del av personaliserade nyheter. Vi kan vidga perspektivet till resor till och från jobbet med bil eller allmänna kommunikationsmedel.
För sådana tillfällen kan man tänka sig en justerbar nyhetssammanfattning, där man ställer in längd och kanal som passar färdsättet (tal i bilradio, tal i bärbar radio med hörsnäcka, tal i mobiltelefon, text och bild på en handdator, etc.) Varje gång man sedan sätter sig på tåget kan man få en tiominuters redaktionell sammanfattning av de viktigaste nyheterna uppläst ur nyhetsdatabasen. Valet av innehåll och vinkel gör man nog genom att välja leverantör snarare än att ställa in filter, på samma sätt som man idag väljer Svenska Dagbladet för en borgerlig vinkel.

En annan skillnad mellan konventionella och digitala medier är graden av interaktivitet. Det vill säga: möjligheterna för tittare eller läsare att aktivt delta i ett skeende. En set-topbox för digitalteve som säljs idag har begränsade möjligheter eftersom bandbredden från mitt vardagsrum tillbaka till tevesändaren är låg. Men det är inte svårt att förutse en teknisk utveckling där även returkanalen rymmer ganska mycket information.

Tanken om interaktiva direktsändningar är värd att utveckla. Man kan exempelvis tänka sig en programledare som ger sig ut på någon form av journalistiskt uppdrag under sändningen. Tittarna bistår henne på olika sätt med information och infallsvinklar. Kanske kan det handla om hur hon ska agera i en viss valsituation; kanske är formatet för tittarnas medverkan friare än så. Om programmet handlar om något tillräckligt angeläget kan det leda till diskussioner mellan tittarna och olika gräsrotsinitiativ långt efter att programmet är slut.

Mer om forskningsprojektet 2003 års nyhetsmedier finns på projektets webbplats.