 |
|
|
|
 |
||
Informationskvalitet |
||||||
| Smålands- tidningen 8 jun 98 |
Om du har surfat på nätet någon gång så känner du säkert igen känslan: ett slags kombination av nyfikenhet och uppgivenhet. "Det finns säkert mängder av intressant material. Var? Ska jag använda en sökmotor? Tiotusen träffar!? Hur ska jag kunna välja bland dem? Får väl prova någon. Länkar, länkar, länkar. Det här var för tröstlöst. Bäst att fråga någon som vet var jag kan leta." I och med Internets explosionsartade spridning kan vem som helst skaffa sig utrymme på en webbplats och där placera material som alla kan läsa. En sjundeklassare i Vetlanda når lika många läsare i Sverige som Dagens Nyheter. Om hon dessutom använt orden "Eagle-Eye Cherry" i sin text kanske hennes sida hamnar före DNs nöjesbilaga i sökmotorernas träfflistor. Båda länkarna är lika blå, trots att innehållet, produktionsresurserna och förmodligen också läsvärdet skiljer sig avsevärt. Än viktigare är att det är svårt att skilja vederhäftigt producerad information från ogrundat och osant material. En professionellt journalistisk text med kontrollerade källor, ett konstnärligt arbete av hög klass eller en rapport från ett väl utfört forskningsprojekt ligger sida vid sida med ensidig propaganda och mediokra studentuppsatser. I traditionella medier har det utvecklats arbetsformer för att säkerställa informationens kvalitet. Genomgående finner man yrkesmänniskor (redaktörer, förläggare, journalister) som arbetar med urval, analys, sammanställning, kontroll och presentation. Inom vetenskaperna bedömer erfarna forskarkollegor ett arbetes relevans, nyhetsvärde och välgjordhet före publicering. Ingen vill väl ta ifrån sjundeklassaren glädjen i att veta att folk i hela västvärlden kan se hennes bild. Men Internet blir en allt vanligare resurs i många kunskapsyrken, där det är viktigt att kunna värdera kvaliteten på den information man hittar. Blotta mängden information på nätet gör det nödvändigt att hitta nya värderingsformer. Jag förväntar mig en ny och växande bransch på Internetmarknaden: informationsmäklaren. Det kunde handla om konsultfirmor som tar betalt för att producera kvalitetsbedömd, sammanställd information från nätet. Marknads- och konkurrentanalyser är självklara uppdrag, liksom sammanställningar av forskning och utveckling inom snabbrörliga områden. Informationsmäklarna skulle specialisera sig på vissa områden och utveckla olika profiler, som kunderna skulle veta om på samma sätt som man vet att Dagens Nyheter är liberal. De konkurrerar dock inte med tidningsproducenter eller förläggare om de breda målgrupperna, utan fyller en egen nisch i den nya informationsekologin.
|
|||||