 |
|
|
|
|
|
 |
Design av informationsteknik:
|
||||||
| Så här ser omslagen ut på första och andra upplagan. |
Boken Design av informationsteknik gavs ut av Studentlitteratur 1998. Nu finns den i en andra upplaga, utgiven 2004. Den andra upplagan är omarbetad och en del har vi ändrat och lagt till. Här följer en genomgång av de viktigaste ändringarna. Aktiviteten att forma alla de bruksorienterade egenskaperna hos digitala artefakter kallar vi för interaktionsdesign i den andra upplagan (i stället för IT-design, som vi skrev i den första upplagan). Det är ett av de två vanligaste sätten att använda begreppet interaktionsdesign -- det andra vanliga sättet kommer från det akademiska ämnet människa-datorinteraktion (MDI) och bygger på bruksegenskaperna användbarhet och nytta. Vi använder begreppet interaktionsdesign som vi gör därför att vi vill stödja den bredare, designteoretiskt grundade användningen. Skillnaden ligger inte bara i synen på vilka bruksegenskaper som ska uppmärksammas. Vår bild av designprocessen, designern och hennes kunskap, metodanvändning och designarbetets större sammanhang skiljer sig också från MDI-områdets huvudtraditioner. Strukturen är ändrad. I den nya upplagan börjar vi med mer övergripande begrepp i kapitlen om Processen och Designern. Vi går sedan in på mer konkreta och detaljerade resonemang kring Metod och Produkt. Boken slutar sedan med ett fågelperspektiv på interaktionsdesignens förutsättningar och villkor, och en sammanfattning. Kapitlen om Processen och Designern är lätt uppfräschade, visst material är bortplockat och annat är nytt. Bland annat finns i den andra upplagan en bättre diskussion av bedömningar som en del av designprocessen. Metodkapitlet innehåller i stort samma stoff som i den första upplagan men det är omstrukturerat under nya rubriker (undersökning, utforskning, komposition, värdering, koordinering). Dessutom beskrivs några mer moderna gestaltningstekniker som rollspel och filmscenarier. Tanken om kritiker och kritik inom IT-området är också ny. Kapitlet om Produkten och dess brukskvaliteter är det mest omarbetade. Vi analyserar flera nya produktexempel och utvecklar en "karta" med arton föreslagna brukskvaliteter, som ett bud på hur designrelevant kunskap kan utvecklas och spridas inom vårt område. Kapitlet om Interaktionsdesignens större sammanhang och villkor (teknikens roll i samhället, designhistoria, etc.) är bara lätt uppfräschat. Så här får man tag på boken: Studentlitteratur har en katalogsida om den nya utgåvan. Under hösten 2004 ges den också ut på engelska av MIT Press under titeln Thoughtful interaction design: A design perspective on information technology (se katalogsidan hos MIT Press).
|
|||||
